Jag börja tröttna på folk i min omgivning som tror att man har all tid som helst, men nu börjar jag få nog. Man förväntar sig att jag och mina kollegor ska ställa upp. Jag tror jag vid flera tillfällen förklarat att jag/vi inte kan, det verkar som de tror man inte har ett annat liv.
Min astma sätter stopp för vad jag kan orkar och det verkar man inte kunna förstå, mina kollegor har också gått i taget nu så vi får se vad som händer.
Just nu har vi väldigt kallt vilket gör att gå utan för dörren är det inte tal om just nu, det är som att gå in i vägg om jag skulle gå ut. Kylan gör att den kalla luften rättar luft rören drar ihop sig vilket löser ut min astma.
Just nu klarar jag bara av en aktivitet på vecka sedan är min ork och kraft slut. Sedan behöver jag villa en vecka för att vara i form och orka med mitt hem.
Under den kommande helgen ska jag bort men vet inte om jag kommer orka med det, jag har det tungt att andas de senaste dagarna. Jag har varit tvungen att lämna återbud till vissa aktiviteter för att klara av livet.
Man kan väl säga att jag inte blir bättre utan blir bara sämre i min astma och går ju nu på cellgifter för att kunna andas och klara vardags göre målen. Astman blir ju inte bättre av att man stressar och jagar mig och det verkar ju inte min man förstår.
